Att dela springrundan med tusen andra....

Nu måste jag dela min springrunda med tusentals andra idioter. Igår kördes minitriathlon som utgick från kattrumpan och lade beslag på min springrunda. Det är helt okej, hade jag inte jobbat hade jag själv ställt upp. Det är ett gäng normala människor som har antagit en helt normal utmaning för att testa sig själva, de ska simma en bit, cykla en längre bit och sen löpa en lång bit. Inga konstigheter.

Idag pågår det stora, riktiga Kalmar triathlon. Inte alls helt okej, för de som är snabbast tillägnar en arbetsdag, åtta timmar, till att simma, cykla och löpa. Idioterna börjar med att simma alldeles för långt, sen cyklar de bort till och förbi Läckeby, sen ska de avsluta med ett maratonlopp. Dessa idioter ska jag alltså dela min springrunda med! Galet. Jag tycker inte om att dela min springrunda med idioter. Jag gillar inte att dela min värld med idioter.

Börjar inse att min tolerans till andra människor är något begränsad. Fortgår detta är jag förmodligen eremit inom sju år. Då ska jag sitta och läsa böcker hela dagarna ute på en öde ö där det bara finns en fyr och ett hus. Det ska inte ens finnas en brygga som en massa idioter kan lägga till vid...