Ergo: yngre än någonsin

Den ena Bangaren är osedvanligt lycklig över att jag har fyllt år och därmed under ytterligare 6 månader kommer vara "ett år äldre" än henne - ända tills hon fyller år och vi blir lika gamla igen. Av denna anledningen kände hon sig tvungen att skicka mig ett mail med följande punkter:

Tecken på att du börjar bli gammal
1. Dina växter hemma håller sig vid liv, och ingen av dem går att röka.
2. Att ha sex i en 80-säng är helt uteslutet.
3. Du har mer mat än öl i kylen.
4. Klockan 6:00 är det dags gå upp. Förr var det dags att lägga sig vid samma tidpunkt.
5. Du hör din favoritsång i hissen.
6. Du tittar på vädret på TV.
7. Dina vänner gifter och skiljer sig, istället för 'gängar' och 'dumpar'.
8. Du går från tre månader ledigt om året till fem veckor.
9. Jeans och t-shirt är inte längre att 'klä sig fint'.
10. Det är DU som ringer polisen, när de där &%@# grannungarna inte sänker volymen på stereon.
11. Äldre familjemedlemmar drar sig inte längre för att dra snuskiga skämt i din närhet.
12. Du vet precis när ICA stänger, men inte McDonalds.
13. Din bilförsäkring blir billigare, men amorteringen blir högre.
14. Du matar hunden med av experter rekommenderad föda, istället för gårdagens pizzarester.
15. Du får ont i ryggen av att sova på soffan.
16. Du tar tupplurar på dagen.
17. Middag och bio är hela dejten, istället för bara början på en.
18. En 150-grammare med pommes klockan 3 på morgonen vänder uppochner på din mage, istället för att lugna den.
19. Du går till apoteket för att köpa Ibuprofen och magsyredämpande, istället för kondomer och graviditetstest.
20. En 40-kronorsflaska med vin är inte längre 'grymt bra'.
21. Du äter riktig frukost vid frukostdags.
22. 'Fan, jag kan inte dricka på samma sätt som jag gjorde förr...' ersätts av 'Jag kommer aldrig mer dricka så mycket!'
23. 90 % av tiden du spenderar framför datorn är faktiskt arbetsrelaterat.
24. Du dricker ett par öl innan du går till baren, för att spara pengar.
25. Du gratulerar dina vänner när du får höra att de väntar barn, istället för att utbrista 'Åfan! Vad har du nu gjort?!?'Och som bonus...
26. Du går igenom hela listan och försöker desperat hitta en punkt som på ett eller annat sätt inte stämmer in på dig och ditt gamla arsle.

Jag läste med nöje igenom mailet. Det var inte många punkter som stämde in på mig... Jag menar, anledningen till att jag har mer mat än öl i kylen är att ölet dricks upp med en gång, därav finns det vissa svårigheter att hålla summan av öl i kylskåpet konstant. Jag vet dessutom varken när ICA eller McDonalds stänger, eftersom båda ligger åt skogen långt här ifrån (eller är det jag som bor åt skogen långt ifrån?). Åker aldrig hiss - kan därför inte höra någon favoritsång där, dricker hellre vin på förfesten för att spara pengar än öl, har fortfarande inte haft en enda ledig sommar sedan jag var 18 år... Ergo; endast ett par få punkter stämde in på mig vilket bekräftar det jag hela tiden trott - att jag är grymt ung.

Dessutom frågade busschauffören häromdagen om jag skulle åka på halv. Ha!

Min bäste vän, Kapten Å

Vi började vår bana som goda vänner någonstans i början på 90-talet och den är ännu inte slut. Hur vi har klarat alla dessa år tillsammans utan större missöden är för mig en gåta. Vi var visserligen två godhjärtade ungdomar, men med ett visst behov av bus som bidrog till vissa, inte alltid helt lagliga, upptåg.

Jag tänker skylla mina bristande kunskaper i matematik på min käre vän Kapten Å. Det enda vi lyckades räkna ut var hur många timmar vi var tvungna att tillbringa på mattelektionerna för att ha tillräcklig närvaro för att uppnå 70% - som är kravet för att få godkänt. Vi myntade begreppet "för hög närvaro". Vi lyckades även klura ut hur Åsas räknare fungerade, vilket innebar att vi tillbringade mattelektionerna med att sitta och skriva meddelanden till varandra på räknaren. Moget.

Vi försökte skapa dramatik mellan grannarna på Rådhusgatan genom att flytta runt på en blomkruka som vi hittade på någons trappa och ställde den hos grannen istället. Denna blomkruka flyttades runt i flera månader utmed gatan och skapade definitivt förvirring hos samtliga boende på gatan. Moget.

I matsalen satt vi och kastade köttbullar på andra elever, och lyckades se så oskyldiga ut att mattanterna istället skällde ut de "coola killarna" som satt några bord bort. De coola killarna var inte sena med att peka ut oss, men mattanterna vägrade tro på dem. Inte kunde väl två söta flickor som Kapten Å och jag sitta och kasta mat i matsalen? Vi kunde även roa oss med att lägga en stor smörklick på golvet i matsalen och sätta oss vi bordet bredvid smörklicken och skratta åt folk som råkade trampa i den. En gång halkade en stackars elev på smörklicken och trillade med bricka och allt vilket orsakade rungande applåder i hela matsalen.

När vi var yngre drömde Kapten Å om att bli brandman. Själv skulle jag bli brandbil så att jag skulle få bli körd av brandmän. Kapten Å är definitivt närmare sin barndomsdröm än vad jag är...

På senare år har vi definitivt lugnat ner oss. Det är nu många år sen (säkert sju-, åtta år sen) vi specialiserade oss på att crasha efterfester. Vi såg inte bara till att bli inbjudna på efterfest hos människor vi aldrig träffat, utan vi ordnade även så att vi definitivt inte blev bortglömda. Vi kastade ägg från en killes balkong och försökte pricka tallarna utanför, vi stoppade även in krossade ägg i samme killes diskmaskin (vilket uppenbarligen förstörde hela diskmaskinen då ägget koagulerar i värmen), vi skrev sjuka meddelanden på en annan killes speglar med en spritpenna... spriten vi fick i oss var definitivt inte vår, och ibland kunde vi hitta intressanta ting som vi lånade med oss hem...

På den tiden Kapten Å alltid hade med sig en väska var bland det roligaste som fanns att be henne ta fram vad hon hade i väskan... Den kunde nämligen innehålla helt otippade saker som 12 sockerbitar, en skruvmejsel, en trasig klocka, ett par stenar, en gaffel, et cetera...

Man har aldrig tråkigt när man umgås med Kapten Å, hon är den bästa vän man någonsin kan önska sig!

Spelängel

Idag vann en snubbe på TV 200.000 kronor på en Trisslott. Han såg besviken ut, naturligtvis. Ska man ändå vinna pengar ska man ju vinna miljoner, hur ofta får man den chansen igen liksom? Jag menar, 200.000, vad är det? Jag har mer än så i studieskulder och bostadslån, även om snälla CSN har avskrivit en del av mitt lån (tack för dem 24.000 kronorna staten!).

Själv kommer jag aldrig vinna någonting. Detta säger jag inte för att jag är så pessimistiskt lagd, utan jag vet att det är så eftersom jag aldrig spelar. Jag köper inga lotter, jag spelar inte poker online eller roar mig med BlackJack på krogen. Spelängeln har drabbat mig. Så fort jag står där på Konsum och tänker tanken på att köpa en lott säger en liten röst på min vänstra axel att det bara är slöseri med pengar. Skulle det vara en vinstlott jag lyckas få tag på, handlar det om astronomiska belopp som 25:-, eller rent av 50:-, men då ska man jäklar i mig ha tur.

Att jag inte spelar på krogen beror på många olika anledningar. Dels är jag måhända ännu mer mattegeni på fyllan än i nyktert tillstånd, men det hjälper inte. Jag är fortfarande en nolla i huvudräkning. Dessutom är croupiererna ett otäckt släkte, då de blir så fruktansvärt arga när jag spiller min drink på deras kortlek. Big deal? De har ju hur många kortlekar som helst!!

Det finns naturligtvis många orsaker till att speldjävulen inte har en chans hos mig. Dels är jag oerhört snål, och tycker att 25:- för en trisslott är fruktansvärt mycket pengar. Dels är jag en, som jag möjligtvis tidigare nämnt, fruktansvärt dålig förlorare. Detta i kombination med snålhet gör att jag hatar att förlora pengar. Ingen risk för att jag blir spelberoende i alla fall... eller miljonär heller för den delen...

Guldhelg

Jag är knappast någon fotbollsfantast. Fotboll är ganska tråkigt att titta på, jämfört med ishockey och handboll. Jag tycker ju det är roligt när det blir mål, och i fotboll kan man vara glad om det blir något över huvud taget. Fast det är ju stort när Sverige spelar EM- och VM-matcher, då tittar jag. Och naturligtvis när Kalmar FF körde säsongens sista match i Allsvenskan - så jag fick vara med och ta del av när KFF tog sitt första SM-guld. Till och med Fan själv hade blivit religiös; jag stod där i fyllan och villan och svor på att jag aldrig någonsin skulle missa en enda KFF-match i Allsvenskan nästa år. Det är ju så fruktansvärt roligt att vinna, så jag passar ju naturligtvis på att surfa på guldvågen.

Inte ens De Två Bangarna bangade igår.

Här är exempel på varför det är så roligt att vara med på SM-guldfester:

• Man får dricka öl på en söndagkväll
• Man får vifta med stora händer i plast
• Man kan få en gratismössa om man har tur, visserligen i rosa och guld, men ändå - den är ju gratis...
• Man får skrika, sjunga, dansa och klappa händerna, fast man inte är på en konsert
• Alla är glada och nöjda
• Nämnde jag att man får dricka öl på en söndagkväll?
  

Den otäcka födelsedagen blev alldeles utmärkt och även den guld värd, trots att jag kände mig lite äldre. Det är inget fel på att vara gammal, bara jag slipper det. Äldre människor är trevliga, men jag vill knappast vara en av dem. Därför tänkte jag att jag från och med i år skulle bli ett år yngre istället för ett år äldre. Tyckte det var ganska lagom att införa detta innan jag fyller 30, så jag slipper få en 30-årskris.

Färjan...

Idag ringde en kollega till mig. Det var dags för den populära kryssningsresan som personalen brukar åka på. Han lockade mig med att det var med den populära färjan Cinderella som figurerar i dokumentären Färjan som visas på TV. Detta innebar att man kunde gå och köpa drinkar av en av Sveriges mest kända blåsta bartenders, Håkan.

Av någon anledning låter detta för mig inte ett dugg lockande. Detta sa jag naturligtvis inte, utan beklagade att jag inte kunde hänga med eftersom jag har en viktig föreläsning just den dagen. Det var delvis sant, då jag faktiskt har en föreläsning. Frågan är om den är så viktig.

Varför en suparresa ombord på ett synnerligen livsfarligt knappt flytande kryssningsfartyg inte lockar är för mig en gåta. Jag menar, eftersom jag blir oerhört sjösjuk på större fartyg, behöver jag knappt dricka något över huvudtaget. Det är ju även fantastiskt roligt att tillbringa ett dygn i en flytande byggkloss tillsammans med några hundra odrägligt fulla människor som fullkomligt släppt på alla hämningar - jag älskar ju odrägligt fulla människor!! För att inte tala om att resan ska ske i december, då vattnet är nollgradigt, vilket innebär att om man skulle trilla i plurret har man ungefär 4 minuter kvar att leva. Har man sinnesnärvaro till att ta med sig en överlevnadsdräkt samt sinnesnärvaron att ta på sig denna innan man trillar i, kan man visserligen överleva i 40 minuter i nollgradigt vatten. Har man tur är man också ensam om att trilla i så Sveriges enda räddningshelikopter hinner att hämta upp en ur vattnet.

Nä, jag har faktiskt ingen aning om varför det inte lockar...

Skräckens tid

Halloweenhelgen/Alla helgons dag är avklarad. En besvikelse. Halloweenfesten jag var på hade inte en enda häxa. Dåligt. Jag såg inte heller ett enda riktigt spöke på hela helgen. Dåligt. Inte en enda unge kom hem till mig och frågade "Bus eller godis?". Oerhört dåligt. De här är visserligen inte mina enda kriterier för en bra Halloweenhelg, men jag tycker det är viktiga aspekter. Det finns dock vissa saker som väger upp det negativa till en viss del. Jesus var nämligen på Halloweenfesten, vilket väger upp avsaknaden av häxor. Jag såg i alla fall en livs levande räv utanför min balkong, vilket kompenserar lite att jag inte såg några spöken. Dessutom fick jag själv äta upp allt godis som jag skulle gett till kidsen.

Nästa helg blir det firande av födelsedagen istället, vilket jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning. Det är fortfarande roligt med födelsedagspresenter. Jag bara älskar hela presentkonceptet med omslagspapper, fina snören och något fint till Emma inuti. Besvikelsen är dock att man nödvändigtvis måste fylla år samtidigt, vilket alltså skulle innebära att jag blev ett år äldre. I år tänkte jag försöka skippa det där med att bli äldre, men omgivningen verkar inte alls vara med på noterna, utan skrattar gott åt mig och påminner mig om hur nära det är till min 30-årsdag. Undrar varför nära och kära verkar förbehålla sig rätten att spä på åldersnoja utan att skämmas för det?

För övrigt har jag slutat med att röka, trots att jag varken har rökt, röker och att jag röker. Få ihop det om ni kan.