Då har det alltså hänt igen

Till ingens förvåning har det alltså hänt igen. Mobiltelefonen är borta. (Om du som läsare ändå är förvånad hänvisar jag till tidigare inlägg Varför skulle jag tvätta min mobiltelefon?)

Med tanke på min historia med tidigare mobiltelefoner kan man ju naturligtvis tro att jag har haft sönder den på något innovativt, kreativt sätt, men denna gång har jag bara helt enkelt slarvat bort den. Jag har letat överallt, på de mest logiska och ologiska ställen som finns att leta på. Jag har letat överallt där jag har varit, och på en massa ställen där jag inte varit också. Detta är sannerligen ett mysterium av säregen art. Man kan, så här i efterhand, dra slutsatsen att fickorna på munkisjackor inte är de mest tillförlitliga när det kommer till förvaring av mobiltelefon.

Kan intyga med säkerhet att jag har kollat tvättmaskinen två gånger, eftersom gårdagen var en tvättdag är det ju inte helt omöjligt att jag skulle fått för mig att tvätta mobilen igen, trots mina tidigare erfarenheter. Jag har inte heller lagt den i ugnen, kylskåpet eller frysen, trots att man kan tänka att dessa platser skulle kunna vara utmärkt för förvaring av mobiltelefoner om man inte kan hitta dem.

Det är värsta är, att trots att jag vet att den finns någonstans, kan jag inte hitta den. Jag har provat att ringa till den, men det är ingen som svarar och jag kan inte höra ringsignalen.

Den skulle kunna vara stööölen, men med tanke på min ytterst ovarsamma hantering av mobiltelefoner är den inte i ett sådant skick att man skulle vilja lägga sin hand över den. Den har heller inget abonnemang, så man kan inte roa sig med att ringa dyra utlandssamtal. Den är egentligen helt värdelös för någon annan än mig.

Märkligt...