Till min stora glädje slapp jag köpa den där fina mobiltelefonen jag hittade på nätet eftersom min kära mobiltelefon dök upp igen i gräset på hundpromenaden. Tur att det finns ärliga människor. Kul. Jag ville inte ha en Ultra Touch ändå. Låter som ett tvättmedel. Ful var den också. Säkert helt värdelös jämfört med min fina personligt repade LG.
I övrigt har jag precis lyckats återhämta mig från hämtningen av Hemigranten. Söstra mi hade flytt från vårt vackra land för de hurtiga norrmännen. Vanskligt. Birk och jag fick åka och hämta hem henne. Det är farligt i Norge. Norrmännen cyklar överallt. De har vader som ryska kulstöterskor. Ser du någon förvirrad människa som ser ut att ha cyklat väldigt långt är det definitivt en norrman som glömt bort var han bodde. Skönt att ha syster hemma igen, även om det krävts väldigt mycket för att hon skulle kunna sätta sig på en cykel för och cykla mer än två kilometer.
Familjen har återigen utökats. Det är Tozz, ännu en gång, som är den skyldiga. Fyra små poppisar har hon fått. Belzebub tycker det är tämligen otäckt och obehagligt, och undviker tillskottet i allra högsta grad. Hundarna däremot tycker kattungar är det roligaste som hänt på länge och försöker adoptera dem. Tur att alla är normala i min familj.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar