Under solen...

Nu har jag kommit igång med jobbandet ordentligt, det är tufft med långa pass och jag känner mig halvdöd när jag kommer hem. Upp vid sex, dricka kaffe, cykla till jobbet, jobba, komma hem, äta sova, upp vid sex... Men imorgon bär det iväg till Stockholm i alla fall. Jag, brorsan och hans tjej ska sticka vid sju på morgonen. Oj vad jag ska sova på vägen! Det ska bli riktigt trevligt med 60-årsfest och Strindbergsmuséet, jag ser verkligen fram emot det - i synnerhet det sistnämnda. Lillsyster får stanna och ta hand om kattungarna som har börjat öppna ögonen ordentligt nu. De ligger och gottar sig på rygg som små grisar. Riktigt stora har det blivit också. Om ett par veckor blir det full rulle här hemma.

Nästa helg hoppas jag på att få komma iväg till Västervik. Saknar hundarna. Och min älskling förstås. Det är tomt här hemma och jag saknar hundpromenaderna. Men jag skulle ju varken haft tid eller ork ändå, skulle bara gått runt med grymt dåligt samvete och för att kompensera det med timmespromenader när jag kommit hem. Detta skulle nog resultera i min död eller misskötsel av arbetet.

Nu är uppsatsen inskickad. Detta kommer innebära att när jag är ledig från jobbet kommer jag faktiskt vara ledig från jobbet. Jag kommer njuta av sommarvädret (juli kommer bli en enda lång regnperiod skulle jag gissa). Det här är nog den sommar vi kommer att få, så jag tänker njuta av den så mycket jag kan...