I sommarhettans värmevågor...

Här sitter jag, efter att ha plockat ut en kompledig dag i går, i värmen och kan inte åka till stranden. Trots att jag aldrig bränner mig var det inte långt ifrån i går. Mitt ansikte var rödflammigt, och under cykelturen från stan höll folk på att tvärstanna med sina cyklar i tron om att jag var ett stoppljus. Min hy behöver nog vila från solchocken i går, så i dag får jag sysselsätta mig med något annat än att ligga på stranden... snyft...

För övrigt är jag vansinnig på människan som tingat en av kattungarna - och ångrar sig!! Jag hade hur många som helst som var intresserad av katten just då, som jag sa nej till, och nu har jag ingen som vill ha henne? Idiot! Nu har jag Myntha och min favorit, Chili, kvar varav den sistnämnda skulle kunna bo kvar hos mig för han ääääär ju så söööööööööt. Suck. Mitt förnuft och mitt hjärta går sällan hand i hand. Den här gången tror jag dock mitt förnuft kommer lyckas ta överhanden. Det börjar bli lite tröttsamt med alla kattungar. Kattlådan måster rengöras dagligen, eftersom den blir jätteäcklig fort. De stimmar och busar och det går två burkar kattmat om dagen... Måtte någon vilja ha de två busar som finns kvar...

Ljuvligt juliregn

Jag har nog världens vackraste springrunda med utsikt över Kalmarsund och ölandsbron!

Eftersom jag varit ledig idag såg jag till att göra slag i saken och ta mig en springtur. Den var inte så jobbig som jag trodde den skulle vara, jag kunde springa samtliga 3,2 km utan att sakta ner på farten. Min dagliga cykeltur på 2x7 km har väl hållit konditionen i schack. Nu sitter jag här och njuter euforiskt av de härliga doser endorfiner springturen gav mig. Ibland krävs det inte mycket för att vara lycklig... och lycklig det är jag nu - trots allt! Mitt inre är kaotiskt och de yttre omständigheterna är inte riktigt som jag hoppats på men jag känner att jag lever; att jag hittat mig själv igen och att jag tycker om mig själv (någon måste ju göra det)

Jag röker dessutom inte. Hela tiden går jag runt och inte röker. Jag feströker ju bara, det har jag gjort i fyra år nu, bara feströkt, inga problem... Det går faktiskt hur bra som helst! Förutom det faktum att jag gått hela våren och varit röksugen. Det är lite märkligt, faktiskt rentav oförklarligt. Men jag vill inte bli rökare igen, och det innebär att jag inte kommer att bli det. Är det någon av mina egenskaper som det går att lita på så är det min självdisciplin.

Nu har jag två tissungar kvar, varav den ena, Chili, är storfavoriten som jag vill behålla för allt i världen....

Nu stundar en ny arbetsvecka med värme och solsken. Jag är såååå glad att jag ska sitta fast inne på fängslet...

Kontrollbehovets okontrollbarhet

Det senaste året har jag tvingats uppmärksamma och värdera en av mina starkaste egenskaper; kontrollbehovet. Detta behov har gärna ställt till det för mig i mitt känsloliv då det lätt resulterat i svartsjuka och ja; kontrollbehov. Stundtals har det varit riktigt svårt att acceptera att jag faktiskt inte kan ha kontroll över andra människor och deras känslor. Men trots de negativa delarna har denna egenskap ändå fört mig dit jag är; jag vill veta och förstå allt för att ha kontroll över min vardag och därav har jag också lärt mig saker. Jag har även vid flera tillfällen under min nya "yrkeskarriär" fått höra att detta kontrollbehov är en bra egenskap - jag ser till att saker blir gjorda och jag har ett starkt intresse för verksamheten. Jag har ett behov av att veta att allt fungerar som det ska och att rätt person är på rätt plats. Kontrollbehovet är alltså både på gott och ont.

Jag har försökt att jobba med det, men i stort har jag väl bara lyckats uppmärksamma egenskapen och dess konsekvenser. Hur och varför jag ska jobba med det vet jag inte. Jag mår dåligt när jag inte har kontroll, med andra ord skulle det ju innebära att jag skulle må bättre om jag inte behövde kontroll. Men det fungerar som en drog, så fort jag inte vakar på mig själv tar kontrollbehovet överhanden och jag är tillbaka på ruta ett igen. Jag har ingen kontroll över kontrollbehovet...

Gör detta mig till en sämre människa? Kommer någon någonsin acceptera mig för den jag är, eller behöver jag förändra mig totalt för att gå att leva tillsammans med??

Har påbörjat körkortsteorin på datorn för att vara förberedd och kunna lite innan jag sätter igång på allvar och har kunnat konstatera att det där med trafikregler inte alls är så svårt som somliga verkar tycka. Ta det här med "körriktningsvisaren" - dvs blinkersen - det står klart och tydligt att denna ska användas för att signalera medtrafikanterna om att man ska svänga. Ändå så är det bara var fjärde bilförare som lyckats hitta blinkersen på sin bil. Märkligt nog är det helt andra siffror när jag cyklar till och från jobbet, då är det sällsynt att någon glömmer att blinka. Kan det ha något med uniformen att göra, tro? Vilka ögontjänare!

Det är en utmaning att blogga med tre kattungar på tangentbordet. Mycket märkliga saker skrivs; Myntha skrev precis 0000000000000000000000000000000000 och Chili försökte byta sida samtidigt som Curry skriver zzzz... Tur för dem att de är så söta!!

Nästa vecka ska sommarvädret komma. Jag ska tillbringa varje ledig minut på stranden. Fast jag skulle nog behöva gå ner lite i vikt om jag ska våga visa mig i bikini igen... jag har lagt på mig
något smygkilo här i veckan. Inte ett dugg snyggt. Väntar dessutom tålmodigt på att min bikini som jag beställt från h&m ska anlända. Den är liiiiiiiiiite finare än alla andra.

Häpådä!

Det är något fel på vädret!

Jag hade ju beställt värme och solsken för idag, och SMHI hade bekräftat min beställning. Döm av min förvåning när det är jämngrått på himlen. För att göra det bästa av situationen knallar jag iväg till tvättstugan för att boka en tvätttid. Jag var visst inte ensam om den tanken, varenda tvättmaskin var uppbokad. Jag som blir så tvättsugen i sånt här väder - vilken besvikelse! Har ju köpt nytt sköjlmedel och allt, det doftar alldeles ljuvligt gott. Hade redan ställt in mitt doftsinne på att få avnjutan dagen med ångande rena kläder med dofter av grönt äpple och mandelolja. Nu får det vänta till i morgon eftermiddag istället.

Kissungarna börjar bli stora och kan klättra nu. Helt galna är de! Jag har döpt dem till Diesel (den svarta), Chili, Curry, Cayenne, Timjan och Myntha. Sötnöss! Chili och Cayenne är mina gosekillar, de ska jämt ligga i mitt knä och gosa och busa. Det är så mysigt. Hoppas för mitt liv bara att jag hittar hem åt allihop!

På bilderna har vi Curry längst upp, Timjan i mitten och Myntha längst ner!

Solbrännan svider i sommarkvällens skymning...

Jag for ut till Bergaviksbadet redan klockan tio i dag för att lapa sol. Molnen som svävade över mig ignorerades in i det sista - ända tills jag kunde konstatera att det förmodligen inte skulle bli mer sol under några timmar framöver. Hemma konstaterade mamma att jag blivit i röd i ansiktet av solen. Jag fnös föraktfullt åt henne: "- Pfff jag har inte bränt mig! Jag bränner mig AAAALDRIG!". Det är sant. Jag bränner mig verkligen aldrig. När människor omkring mig beklagar sig över sin pigmentfattiga hy skryter jag över mitt starka pigment och glömmer sällan att berätta ett jag bränt mig endast en enda gång i mitt liv och då var det på näsryggen när jag var tolv år gammal. Så: "- Nej, jag bränner verkligen aaaaldrig, du är bara anvundsjuk för att jag har så mycket pigment!" underströk jag åter igen för min mor och kände därefterförsiktigt på min rygg... hmm... vad klänningen skaver... det nästan svider. Jag har i alla fall absolut INTE bränt mig, eftersom jag aldrig bränner mig... Nähä då, inte jag inte...

Jag är nog bara lite röd. Jag kan bli det ibland. Ytterst sällan, men det händer. Det här är nog en sån gång. Jag har ju solskyddsfaktor. På sololjan. Solskyddsfaktor 4. Kokosnötsolja, 80-tal, men luktar fantastiskt nostalgiskt. Jag kan ju ha sånt, eftersom jag aaaaldrig bränner mig.

I de fulaste vatten simmar de vackraste fiskarna...

... sa någon klok kvinna som menade att de snygga killarna bara är svin medan de mindre snygga har vackraste personligheter. Kanske har hon rätt? Jag kan ibland tycka snygga människor blir "fulare" ju mer man lär känna dem - och tvärtom. Gäller naturligtvis inte alla, men det är nog undantag som bekräftar regeln. Det är synd att så många bara koncentrerar sig på andras utseende - inte är en människa med bara ett snyggt omslag intressant?

Jag saknar mina hundar!! Mest Leo och Cherry...

Idag har det varit idiotvarmt för tredje dagen i rad. I helgen har jag ledigt, så då ska det naturligtvis regna. CP-SMHI. Jag hade faktiskt bokat fint väder till helgen. Måste blivit dubbelbokning någonstans. Mycket typiskt. Har dock fått mitt första bad och har kunnat bättra på min solbränna.

För övrigt har jag blivit CocaCola-missbrukare. Lightvarianten visserligen men ändock inte särskilt nyttigt. Äter även tämligen onyttig mat, fortsätter jag så här kommer jag sluta på +10kg. Får väl börja träna på Friskis&Svettis. Kan ju aldrig skada med lite muskler?

Kattungarna är fortfarande fem till antalet, men några har blivit tingade. De håller på att bli en plåga då de numera kan springa runt och slåss samt äter en burk kattmat om dagen. Men de är grymt söta och det är alltid minst en kattunge som ligger i mitt knä och gosar så fort jag är hemma. Just nu är det Kardemumma som ligger här och sover. Kryddtema blev det på namnen; Chili, Cayenne, Curry, Kardemumma och Kanel. Fånigt, jag vet, men i närvaro av dessa små grymt söta liv blir man lite fånig.