Allting flyter: panta rei - i synnerhet likvida medel

Dagen innan löning. CSN vägrar fortfarande att ge mig pengar, eftersom mina slöa lärare från förra kursen inte orkat registrera betygen än. Tur att man jobbade som en gris i julas, så staten måste ge mig pengar ändå.

Av någon märklig anledning verkar pengarna försvinna, fastän jag förut kunnat gå runt på bara 7400 kronor i månaden förr i tiden, sinar det ändå i kassan i slutet på månaden. 29:- påstår min bank att jag har kvar att spendera. Undrar vad man ska ta och köpa sig då... Det är i alla fall bättre än vissa i min närvaro, som lyckas spendera alla sina pengar under två veckor efter löning. Det innebär alltså att man har tomt på kontot halva månaden. Ekonomisk naivitet, kallas det (känner du dig träffad är det förmodligen dig jag pratar om).

Det är, ursäkta mitt ordval, jäkligt tråkigt att inte ha några pengar. Man kan köpa allt, men inte få allt. Det påstås att man inte kan köpa kärlek, men jag tror faktiskt killen på krogen som har råd att bjuda tjejen på drinkar har större chans att få en bortamatch, än han som snyltar på sina polare för att ens själv få något att dricka. Sen har jag hört att snygga bilar går hem hos tjejer. Själv nöjde jag mig med en kille som har en skrot-Nisse med körförbud. (Känner du dig träffad är det nog dig jag pratar om).

Man kan definitivt köpa livskvalitet. Det är nödvändigtvis inte dyrt. Pannkakor är faktiskt godare än oxfilé, och definitivt billigare. Däremot är pannkakor dyrare än nudlar, och definitivt godare. Jag bor hellre i ett sekelskiftshus på Söder än i en 16 kvadrat stor etta med kokskåp i Funkabo.

Jag köper hellre tio klädesplagg på H&M än ett.

Jag har verkligen inte tid att blogga, egentligen. Mina heltidsstudier i engelska visade sig vara heltidsstudier på riktigt, och inte något som de bara kallade det (som i svenskan, 91-120 hp). Eftersom CSN kommer fortsätta vägra mig studiestöd, eftersom jag kommer göra en rea-vinst på lägenheten, kommer jag tvingas att leva på mina egna pengar... (F-n ta den som påstår att utbildningen är gratis i Sverige). Ergo; jag måste arbeta, fast jag inte har tid, jag måste lägga ned tid och pengar på min lägenhet så att rea-vinsten blir resonlig, fast jag inte har tid och jag måste plugga så att jag kan få en examen så jag kan få pengar i framtiden så jag kan betala tillbaka till CSN - fast jag inte har tid eftersom jag måste jobba och slita med lägenheten (ursäkta satsradningen, men den var nödvändig i sammanhanget).

Panta rei.