Mitt liv verkar endast bestå av väntan för tillfället. Jag väntar på att Ove ska ringa från fängelset och ge mig nya tider, att mina föreläsare från förra terminen i skolan ska sätta betyg på mig så att jag får CSN, att det ska bli 25:e så att jag får pengar, att mäklaren ska komma och värdera lägenheten och att det över huvud taget går fort så att jag kan få mitt efterlängtade samboskap. Jag väntar dessutom på att jag ska få inspiration till att göra det sista i skolan, eller i alla fall göra småfixet jag har kvar i lägenheten. Varför kommer den aldrig?
Gårdagen var dessutom otursdagen. Det är visserligen de flesta dagar för min del. Så är det när man lever i Emmas värld med höga prestationskrav och eftersökande av perfektion. Igår var det mesta oturligt. Cherry hade lyckats ta sig ut i köket och käkat upp rå gul lök som låg på köksbänken. Detta resulterade i vissa olägenheter kring vissa behov, och det blev panik med hundpromenaderna. Inatt fick jag kravla mig upp ur sängen halv fyra bara för att Cherry behövde gå ut. Scheisse. Jag blev dessutom väckt nu på morgonen, vid åtta, då det var dags igen.
Idag ska man inhandla födelsedagspresenter åt folk som behagar fylla år i januari. Typ 80% av min bekantskapskrets. Det är ju helt galet vad många det är som fyller år den här månaden. Jag som fortfarande är pank efter julen... Idioter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar