Jag har en tendens till att promenera lite längre än vad jag tänkt mig. Eftersom jag är så wild and crazy och inte planerar promenaden innan jag går hemifrån vet jag bara på ett ungefär vilket håll jag ska gå åt och hur länge jag ska vara borta. Men när jag väl är ute och går låter jag snarare mysfaktorn att styra än hur nära jag har hem. Är det en mysig stig eller en vacker väg i närheten går jag på den, även om den leder åt fel håll. Därför blir promenaden ofta lite längre än vad jag ämnat. Jag ska ju bara gå en liten runda så hundarna får kissa, tänker jag och tar på mig ett par snygga men dock mindre bekväma skor. Jag ska ju bara gå en kortis, tänker jag och lämnar balkongdörren öppen. Det här blir inte så tungt, vi ska ju gå högst en kvart, tänker jag och sätter Alva i bärselen.
Så idag har jag gått 4,5 kilometer i skogen, med två hundar och en åttakilosbebis på magen i ett par skor som jag får skoskav av och alldeles för mycket kläder på kroppen. Medan balkongdörren står öppen där hemma...
Men skönt var det!
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar