Det är jag och kungen

När man inte kan somna passar det alldeles ypperligt att plocka upp podden och blogga genom den. Det tar nämligen arton gånger så lång tid och är alldeles fantastiskt frustrerande. Jag har bara skrivit två meningar men börjar redan ångra mitt tilltag. Det är inte så att jag inte har något att blogga om - jag har massor av lämpliga ämnen att behandla - det är bara det att jag inte riktigt har orken att behandla dem just nu. Klockan är ju faktiskt tjugo över elva (ve och fasa! Snart spöktimmen) och det vore ytterst märkligt om man påbörjade inlägget ena dagen för att avsluta det nästa dag. Funkar inte riktigt.

Förmodligen kommer jag tvingas att radera inlägget imorgon eftersom det antagligen är sjukt osammanhängande och mina tre trogna läsare kommer därmed förlora respekten för mig, vilket kommer resultera i att jag inte har några läsare alls. Jag kan lika gärna lägga ner kvällens , nattens, bloggande innan jag gör mig olycklig. Kanske kommer jag kunna somna ändå?

Nåväl. Kungen ligger nog också vaken i natt...