Sökandet efter den rätte...

I över två månader har vi letat lägenhet. Efter mycket sållning och gallring har vi varit och tittat på tre, och har två kvar.

Hittills är utbudet smalt. Hur låter det här: Charmig trea centralt med två kakelugnar, en i sovrummet och en i vardagsrummet.

Faktum var att denna charmiga trea låg vid djursjukhuset. Centralt? Mja... Kakelugnarna hade eldningsförbud. Kylskåpet var rosa. Svarta fondväggar. Vidriga plastgolv. I vardagsrummet hade människan satt svart plastfilm på väggen och fondväggen var ett riktigt tacky stadsmotiv "by night". Charmig? Sjukt ful, skulle jag vilja kalla den. Dessutom, utöver hyran på 6900:-/mån tillkom en månadskostnad på 1000:- i uppvärmning. Tur att det var nära till Netto så man har råd att äta i alla fall. Dessutom ligger den så långt från stan att man nästan får ta bussen in. Att kalla den lägenheten charmig är skamligt.

Första lägenheten vi var och tittade på var en 3:a på Linnégatan. Helt okej. Vi bestämde oss för den och det skulle ske ett byte med lägenheterna. Så småningom gick dock innehavaren av lägenheten under jorden. Vi börjar anta att ett byte inte kommer bli av eftersom han varken svarar i telefon, på mejl, sms eller när vi ringer på dörren. Ska det vara så svårt att säga att bytet inte kommer bli av?

I går fick vi ännu en trevlig insyn i en av våra medmänniskors boendesituation. En trea på Linnégatan. Först kom dem och tittade på Bengts lägenhet. Jag är inte fördomsfull, och skulle aldrig kalla några människor för "white trash". Annars hade jag nog gjort det om just dessa människor. Master bedroom var i besittning av dottern i huset tillsammans med dennes pojkvän. Vardagsrummet var tapetserat i gul-orangea tapeter med eklöv tillsammans med en matchande bård. Stora chocken kom i lilla sovrummet. Eller ska vi kalla det för det lila sovrummet? Tapeterna var nämligen purpurröda omatchat med ett vinrött överkast på sängen. Porrigt så det förslår. Det var bara att hålla god min visningen ut och sen försöka att inte kräkas på innergården.

Idag ska vi kolla på en stoooor tvåa på Kvarnholmen. På tisdag ska vi titta på en fyra på Linnégatan (många lägenheter på Linnégatan...). Sistnämnda kan vara min drömlägenhet. Tio intressenter får komma och titta på dem, Bengt och jag är en av dem. Det kommer bli dyrt så det förslår, 9600:-/månaden för 139 kvadratmeter, men efter vad jag sett på bilderna är det en lägenhet jag kan bo i resten av mitt liv.

Sökandet fortsätter.